Fjäderpennan

måndag 1 augusti 2011

Speglar,speglingar och tankar

Nu regnar det igen. Ösregnar. De grönskande plantorna ute på balkongen vill nog inte ha mera vatten nu, har jag en känsla av. Men jag tror att solen kommer att stiga på en klarblå himmel i morgonbitti. Klart att den gör. Det är ju sommar!  Men sen....vilken tur att det finns böcker, ritblock och jag har köpt nya färger och penslar och olja, terpentin och...och...och................vankar rastlöst. Men inte planlöst. Det bor en dröm inne i mig. Det finns dörrar som väntar på att öppnas. Vet.

Är hela livet en färdigskriven teater?...är allt förutbestämt? Kan man vakna ur drömmen? Kan man stiga in i drömmandet? Jo, man kan....men det ska göras på rätt sätt. Jag tror vi har en djup insikt inom oss, en klokskap, en visdom.....som behöver få mera utrymme i våra drömmande liv. Det finns så många vägar att välja på. Så många synsätt. Så många frågor och så många svar. Ändå är det som är enkelt och rakt det som brukar vara det riktiga. Men sen.............sen.........Det är kanske därför jag vankar (inom mig) . Man vill så mycket. Jag vill hitta hem. Och det behöver inte alls handla om en speciell plats. Man talar om Karma. Har jag då alltid varit i dessa tongångar?................Ok. Just nu upplever jag mitt bloggande liv. Kanske ska man då tänka på vad det är man sitter och säger?  Men ska man inte tala ur hjärtat då? Lägger ned pennan. Uppföra sig. Plötsligt fick jag en stark längtan efter en speciell text som jag läste en gång. Det var flera år sen, kanske mer. Ska se om jag hittar den på nätet. Jag hittade inte de skrivna blad som jag letade efter....men den här lilla filmen går lika bra.

                                                                                                      
Ja,vad än livet handlar om och vad än det var som var före och vad det än är som kommer efter ( eller om ALLT händer på samma gång!)och vad det än är som detta har att berätta för oss så tänker iallafall jag nu i all enkelhet berätta för de medmänniskor och själasystar som kanske läser mina fundersamma rader att det är underbart att leva och att uppleva och upptäcka saker och ting. Man ser i sin backspegel på det som var och på samma gång reser man framåt. Det var vad jag tänkte då jag tog den här bilden.

                                                                                                       
  Själv tycker jag att detta fångar lite av de tankar jag hade och har. Sedan så är det en vacker bild också, tycker jag. Vad tycker ni?
  Himlen var hänförande och alldeles förtrollande, kan jag tala om!  Titta!
           
                                                                                                      
    De som bor därinne i huset har kanske inte en aning om hur hemlighetsfullt deras hustak avtecknade sig mot denna flammande himmel.
   Min fantasi sätts i rörelse av bilder som denna. Moder Jord upphör aldrig att förvåna.
  
     
 Under dagen hade vi hunnit se och uppleva mycket. Vi var fortfarande  i Sverige och befann oss ännu kvar  på Österlen men         synintrycken var många  och världen badade i färg, vind, sol. regn och hav. Och dofter, minnen och en oas av egenupplevda känslor. 
      
                                                                                                               
                                                               
                                                                           Under tiden som dagen gick väntade solen på att gå ned. 

                                                                                                           
                                                                                                                       
                                                                                                                   

                                                                                                                    
                                                                     
                                               Sitter tyst och låter bilderna tala. Och sedan gick solen ned igen.
                  
                                                                                                                                                                                     
                                                                                                                    
                                                                                                       
                           Ögonen är själens spegel. Och med den önskar jag härmed alla en godnatt med bra drömmar.
                                                                                                                                












 

4 kommentarer:

Wilda Och Marie sa...

Ja i dag var det en underbart solig och varm dag..såklart det är ju sommar!! :)Vilka härliga bilder..sommar och en solnedgång som vittnar om att det faktiskt varit en underbar dag..Läser att du nu köpt färger och grejer,ser fram emot ditt målande när det nu än blir..♥
Åh höll på att glömma,att ja, du är saknad när du inte är här eller där ;) ♥♥♥

Living Soul sa...

Tack själavännen! o ang de sista orden så...dito <3

The Free Spirit sa...

Återigen, så vackra och meningsfulla foton och texter som säger allt. Du är alltid i mitt hjärta och tänkarna för nya och bättre dagar ser jag alltid fram mot. Det är en mindre helvete när jag inte är hos did, men jag hoppas att kunna göra saker bättre för dig för oss. Vill bara bli friskare. Älskar dig gumman

Anonym sa...

Vackra,, vackra bilder,,
René

Det var en gång....

En sanning