Fjäderpennan

lördag 9 juli 2011

An error has occurred!



 An error has occurred!...Men så retfullt och frusterande!,tänkte jag så klart...."här skapar man en film och sen kan man inte ladda upp den här.... Vilket elände!".......men sen.... ...får detta mig dels att tänka på the Phantom of the Opera och den kvällen vi äntligen  både fick se och höra musicalen. Han, denne missförstådde, ensamme själ. Hur sorgligt vacker är då inte den historien? Och hur ljuvlig är då inte musiken och sångerna! Det fanns en tid då jag kunde lyssna på denna mäktiga musik om och om igen. Det var så att jag då periodvis bodde i Tyskland och en kväll åkte vi in till Hamburg för att uppleva denna musical och det var precis så määäktigt som jag hade trott att det skulle vara. Vad jag minns så var en av mina vänninor med den gången och hon fick en röd ros från the Phantom med sig hem,bl.a. Det finns nog en hel del att berätta om denna resa,visit och sen allt annat vi gjorde förutom att uppleva the Phantom! Men mer om detta längre fram. Måhända.
Men en error has occurred (faktiskt) och jag kom av mig i mitt skrivande några dagar. Livet har en tendens att aldrig någonsin upphöra att förvåna,skaka om, fascinera, förtrolla och bedåra. Skratten blandas med tårar, solen går i moln och man går vilse på någon enslig och krokig stig. Så är det väl för oss alla. Eftersom jag nu också egentligen är en ganska så tystlåten och hemlighetsfull person ( innerst inne) så tystnar jag nu och låter saken vara.
Istället så försöker jag tänka de där ljusa tankarna igen och bara hoppas på det bästa. Det är iallafall sommar ännu och än har inte sista tåget gått och det jag helst önskar på detta tåg vore att min egen phantom sitter med mig i kupén medan det rullar ut och tuffar fram genom sommarängar och bländande blåa sjöar. Det kunde gärna få vara ett ånglok. Men då hamnar jag genast i ännu en annan historia. Och den tänker jag inte heller berätta om. Än.
Angående the Phantom så minns jag också kvällar framför TV:n med nedladdad och färdigskapad video. Fast det var några år senare men då, systra min...då.....kunde vi två äntligen uppskatta mästerverket tillsammans. Tack för det,hjärtat.

Kanske kom jag att tänka på trollen och alla de andra oknytten och hemliga väsen som väntar i det tysta. Jag skulle ju skriva lite mer om dessa våra medvarelser,här på Jorden. Och jodå, jag ska. Men just medan jag satt här kom en annan historia för mig som jag nu tänker berätta. Det är lite läskigt så känsliga personer varnas. (he he)

                                                                                            Det var en gång


                                                             error error error error
                                                                       Nu är sagan slut. De trogna åhörarna kan gå hem.
                                                                          Se upp för små gubbar. Det Är inga stubbar.
                                                                                              Gå försiktigt.
                                                                                                 

                                                                                              








6 kommentarer:

Wilda Och Marie sa...

Mycket intressant :))

Living Soul sa...

ja,tack.Man får använda fantasin,du vet ;)

Gittan sa...

Hej! Har ägnat em. idag åt att läsa genom hela din blogg, den berör mej....
...jättemycket......
Kram *

Wilda Och Marie sa...

Kära systra mi ♥ Är inte så talför idag eftersom jag är förkyld och en aning hes :)
Men måste ju bara få säga att bilden på dig var riktigt häftig och annorlunda.
älskar dina tavlor och tycker du får hitta din inspiration snart :)♥

Living Soul sa...

Tack för dina värmande ord,Gittan.De berör, de också.
*kram tillbaka*

Living Soul sa...

Hm,sommarförkylning är ingen hit.Önskar dig god bättring. Jo,jag letar efter den. Inspirationen,alltså ;)

Det var en gång....

En sanning