Vilda vindar väckte mig just då lampan i det öppna fönstret föll i golvet. Lampan höll men jag ramlade runt i köket i denna ljuva morgonstund. Jag är inte alls morgonpigg och sen är jag en slav under kaffet och njuter speciellt mycket av mitt morgonkaffe. Jag lagar alldeles för starkt kaffe,säger de flesta förfärat och en del till och med vägrar att dricka det kaffe som jag bjuder på. Det är synd. De vet bara inte vad de går miste om. Helst vill jag ha det där hälosamma och bruna sockret i koppen och sen en skvätt mjölk. En riktig dunderlatte. Jag satte mig därute och njöt av solen,kaffet och den blå himlen tills virvelvindarna hittade mig och mitt långa okammade hår. Sen kunde jag inte se längre så jag tyckte det var bäst att slå mig ned i favoritfåtöljen istället, tryggt invid fönstret som bara kunde stå öppet lite på glänt. Egentligen så längtade jag till havet idag men vindarna avskräckte oss och vi letade upp försommardagen på närmare håll.
Man behöver inte gå så långt för att finna guldklimpar. Ibland hittar man dom inom sig själv eller så är det så att vi finner dem om vi bara ÄR på rätt sätt inom oss.
jag hittade det här till exempel
Fåglarna fanns precis överallt omkring oss och man redde bo, man uppvaktade varandra, man jagade bort inkräktare och man putsade sig i solen och njöt av dagen. En svan väste hotfullt mot mig då jag siktade på honom med kameran och sedan när jag började ta mig närmare och närmare honom blev han väldigt lång i halsen och jag har hört att svanar har en väldig kraft i sina vingslag. Men man förstår hans väsande: "Det här är mitt hem. Du är inte inbjuden. Vem är du? " Så jag stannade och nöjde mig med ett par bilder. Man ska respektera djuren. Alla djur. Visa hänsyn. "Gör mot andra så som du önskar att de gör mot dig" Det är ett bra budord och gäller oss alla här på Jorden.
Fast sjön var verkligen välbesökt av svanar idag. Här fanns hur många som helst. Vilka vackra fåglar de är!
Man känner nästan doften. Gör man inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar