Fjäderpennan

torsdag 31 mars 2011

Budapest....Magyarorsag!






Ibland kunde resorna till Ungern kännas långa då man körde hela vägen utan särskilt många pauser. Men även från bilrutan hann man se mycket och jag upphörde aldrig att hänföras av solrosorna,vallmofälten och de djupa skogarna. Det fanns liksom olika färdvägar. Man kunde åka genom Västtyskland längst autobahn och vidare längst Österrike.Autobahn är en tråkig väg i mitt tycke och alla kör väldigt fort. Men Österike har desto mer att erbjuda längst sina vägar och det hände att man övernattade där. Bergen som omger en från alla håll är otroligt vackra och efter en natt på hotell blir resan vidare genast roligare.
Sedan kunde man också ta vägen genom det forna Östtyskland och vidare ned genom Polen och Tjeckoslovakien,som det hette då. Det var nog i Östtyskland som man upplevde närvaron av kommunismen som mest. Fast man kunde känna som om man färdades tillbaka hundra år i tiden även i de andra länderna. Bara ett vanligt lantbruk,en bondgård längst vägen....här såg man arbetsredskap stående på gården som närmast verkade höra hemma på ett museéum. Även detta hade poesi i sig och jag tyckte det var så vackert. Man måste ha ögonen öppna för det lilla...för att kunna uppleva det stora kanske. 
Men det var Ungern som hägrade och  ikväll tänkte jag skriva lite om Budapest. Staden är egentligen två städer. Pest och sedan Buda uppe bland bergen. Om det var en mycket het och vindstilla dag var det alltid skönt att kunna åka upp till Buda. Häruppe är luften klarare. Men man tänker inte så mycket på det här med två städer för Budapest är en stor stad och det är väldigt vackert här. Denna stad har så oerhört mycket att erbjuda. Musik, konst, blommor,och en kultur som kan få en att tappa andan. Ett annat starkt minne är de katolska kyrkorna. De enorma byggnaderna brukade oftast stå öppna och jag tyckte mycket om att få komma in i tystnaden därinnanför de stora portarna. En sval avslappnad stämning mötte en och det var så otroligt vackert. Utsmyckningarna var rikt påkostade och om man råkade komma under en mässa kunde man få se en präst i lång glittrande kåpa.
Men jag tyckte mest om att tända ett ljus härine under tystnad och sedan kunde jag gärna stanna en stund. Det är meditativt i en sådan kyrka eller katredal.Den heliga jungfru Marias kyrka som är mera känd som den romantiska Mattias kyrkan (byggdes i mitten på 1200-talet)är en av de ståtligaste kyrkorna och en av de mest kända. .Man känner sig vederkvickt och upplyft efter ett sådant besök,kan jag tala om.


Donau,vackra gamla flod! Ungrarna älskar sin Donau och det finns sju broar som alla är lika praktfulla.Varje kväll tänds alla dessa broar och det är en andlöst hänförande vy.  Budapest är så mycket och jag är tacksam över att man kan leta efter passande källor på nätet.Det gör "dagboksskrivandet" så mycket lättare och även roligare på ett sätt. Man blir glad när ett clip innehåller det som man själv känner igen och kanske vill visa upp om någon en dag skulle vilja följa mina ensamma rader.Detta filmklipp som jag fann handlar inte bara om Budapest utan är en kärleksförklaring till hela Ungern. Men man kan inte missa Budapests alla broar!
                                                                                                                        
                                                            


                                                                                                               
Så många minnen. När jag tittar på detta clip och ser Budapest by night känns det nästan som mest passande att lägga ut de foto som jag scannade av för en tid sedan. Några talande bilder från en vanlig kväll i Budapest.

Man kunde gå ned en liten bit på stan bara och köpa frukt och framförallt meloner. Efter en stund i kylskåp var  de bland det godaste man kunde äta. Annars var sodavatten mycket omtyckt. Kolsyrat från egen maskin så att säja. Bilderna nedan tycker jag säjer en del om kulturen och just de små butikerna som jag brukade tycka om att gå och titta i. Alltid fanns det något som man blev handlöst förälskad i.

                                                                                                                
                                                                                                                        

           
 Med denna bild säger jag  godnatt för denna gång.  Imorgon blir det mera minnen från detta land.    Visontlatazra!                                                                                              
                                                                                                              

                           
    




Inga kommentarer:

Det var en gång....

En sanning